En pianists bekännelser

För att spinna vidare på ämnet från igår så tänkte jag berätta en jätteskum sak som hände mig på bussen en gång i tiden, för länge läääänge sedan.

Jag satt på bussen från Jakobsberg och hade bara en station kvar till jag var hemma. Eftersom SLs bussar (eller åtminstone en del av dem) har alldeles för lite utrymme mellan sätena har jag väldigt svårt att få plats med mina långa ben, så därför måste jag sitta lite på snedden. Jag hade dessutom min väska med mig, och hade inte möjligheten att ställa den framför mig på golvet som "vanligt" folk utan var fräck nog att sätta den på sätet bredvid.

Helt plötsligt kom en jättesur tant på bussen, och hon började snabbt närma sig sätet där jag satt. Helt utan förvarning tar hon upp min väska och slänger den på mig för att sedan sätta sig ner. Ingen av oss säger nåt (jag menar, vad skulle jag ha sagt? Var alldeles chockad...) Nu när jag tänker på det i efterhand blir jag jättearg - vad skulle ha hänt ifall jag haft något riktigt ömtåligt i väskan? Antar att hon inte brydde sig särskilt mycket, men man gör inte sånt!

Så nu vet ni det. Såna saker kan också hända i Stockholms lokaltrafik...